Nivelrikko

Nivelrikko eli artroosi on yleisin nivelsairaus, joka yleistyy väestön keski-iän noustessa. Isojen nivelten nivelrikolle altistavia tekijöitä ovat korkea ikä, ylipaino, nivelten vammat ja tulehdukset, fyysisesti raskas työ sekä perinnöllinen taipumus. Sormien ja varpaiden nivelrikko on suurelta osin perinnöllistä. Naisilla nivelrikkoa esiintyy enemmän kuin miehillä. 

Erityisesti alaraajojen nivelrikon ensivaiheen hoidossa ja ennaltaehkäisyssä soveltuvan liikunnan harrastaminen on hyvin tärkeää lihaskunnon ja liikkuvuuden lisäämiseksi sekä painonhallinnan vuoksi. Nivelrikon viimeinen hoitokeino on tekonivelleikkaus. 

Vertaistukea, tietoa ja neuvontaa tarvitaan nykytilanteessa, jossa leikkausjonot ovat pidentyneet. Vaikka nivelrikko on yleinen sairaus, on se myös hyvin yksilöllinen sairaus. Sairauteen liittyy usein kivut ja liikerajoitteet. Jos sairauden vuoksi joutuu tekonivelleikkaukseen, voi myös leikkaukseen liittyvät tekijät aiheuttaa pelkoja.

Nivelkipu voi haitata päivittäisistä toimista selviytymistä, liikkumista ja fyysisen kunnon ylläpitoa. Toimintakyvyn lasku voi aiheuttaa masennusta ja vaikuttaa työkykyyn, talouteen sekä sosiaaliseen elämään.

Sairauteen sopeutuminen on henkilökohtainen, monivaiheinen prosessi. Tunteet voivat vaihdella laidasta laitaan.

Vad är artros?

Artros (ibland kallat ledsvikt) är en sjukdom som angriper leder och bryter ned brosk, ligament, skelett, menisk, ledhinnor och muskler. Sjukdomen drabbar oftast knän, höfter och lederna i fingrarna, men kan också utvecklas i ryggraden, axlar, käkleden och fötterna. I princip så kan artros drabba vilken led som helst i kroppen och ibland även flera leder samtidigt. Vid artros i flera leder samtidigt pratar man ibland om generaliserad artros.

Artros är en av världens vanligaste sjukdomar och är enligt Världshälsoorganisation (WHO) en av de tio mest invalidiserande sjukdomarna i hög- och högre medelinkomstländer. Det är svårt att säga exakt hur många som drabbas av artros varje år då sjukdomen är svår att definiera. Däremot är det beräknat att cirka var fjärde person i Sverige över 45 års ålder har sökt vård för och fått diagnosen artros. Sjukdomen blir dock allt vanligare, framförallt på grund av att antalet överviktiga i samhället ökar och befolkningen blir allt äldre.

Det är vanligast att artros drabbar personer i medelåldern, men sjukdomen kan även debutera redan i 20–30 års åldern. Att artros endast drabbar "äldre" personer stämmer därför inte. Artros i knä -eller höftleden ses ofta bland yngre personer. Ett exempel på en yngre riskgrupp är individer med en tidigare korsbands- eller meniskskada i knäleden, skador som är vanliga bland idrottare inom sporter som fotboll och handboll.

Källa: Artrosportalen